Another day.

Vissa dagar försvinner lika fort som de anländer. Det är sannerligen svårt att hålla fast vid något som vägrar att tämjas. Idag har hela min dag gått åt att läsa Odyseen; den känns inte speciellt kort om man sträckläser den under en dag, det kan jag lova. Det känns dock väldigt skönt nu när det är klart och det är ju verkligen intressant läsning trots allt. Tänkte börja arbeta på uppsatsen jag ska skriva om Iliaden i helgen. Ett steg i taget så ska vi nog bestiga det här berget också... Känns dock lite som att jag arbetar i medvind fortfarande, hela tiden är det saker som går fel som jag inte kan kontrollera, som att skolan "råkar" ta bort mitt "A" i en kurs osv. Tröttsamt. Jag har även försökt överklaga två av mina betyg: har försökt att få bort de två danskurserna jag inte kunde slutföra och därför fick "F" i, men har inte lyckats (trots att det var fysiskt omöjligt för mig att deltaga i kursen). Konsekvensen av detta är att mitt medelsnitt/betyg är försört. Motvind kallas detta fenomen. Känns lite hopplös hela situationen, känns inte som att det räcker att resten av mina betyg är "A" (med undantag av ett "B") när de två kurserna står där och gapar för hela världen att se (läs: de universitet jag vill söka till). Nu har jag i alla fall gjort allt jag kan. Men det räcker inte alltid. Även det har jag fått lära mig den hårda vägen. Men jag försöker, så gott det går, att inte hänga upp mig på sådant jag inte kan förändra. De negativa saker/händelser som inträffar i livet är inte "straff"; tror man att det så är man fel ute och skadar bara sig själv.

Såhär ser min litteratur bok ut... mycket fint och väldigt lovande! 2631 sidor, och vi ska läsa varenda en-- underbart! :)

Alla ni underbara människor som kommenterade förra inlägget: jag svarade er, så om ni går tillbaks till förra inlägget så finner ni svaret där. Funderar på en liten idé angående mina texter; ska jag kanske lägga upp en ljudfil här? Är det fjantigt? Känns lite pretantiöst att lägga upp mina texter på en blogg, det måste jag säga. Jag har dessutom en stark, om möjligt något irrationell, rädsla att någon ska stjäla mina texter. Inte för att jag på något sätt geni förklarar mig själv, men helt enkelt för att de betyder så mycket för mig...

Nu ska jag duscha, kolla på Fringe och efter det ska jag försöka sova. Hoppas allt är bra med er allesammans! Blir jätte glad för alla kommentarer, bara en mening räcker gott och väl... Vill även bara säga till Emilia att nu när jag läst både Iliaden och Odyseen, som båda är fyllda med namnen på Troya's underbara valpkull, så saknar jag dig och prinsessorna ännu mer. Ni är ovärderliga.

"Sometimes I can hear my bones straining under the weight of all the lives I'm not living"

-Jonathan Safran Foer

Love always,
Manda